Hoppa av..?

Usch.. Nu kommer kvällsångesten krypande i takt med mammas prat om gymnasiet. Känner bara för att hoppa av! Leva sådana dagar som idag.. Bara jobba på gården och låta livet gå ett tag, vänta på bättre tider och läka och växa upp.
Gymnasiet känns dock så mycket viktigare än grundskolan, även om det faktiskt bara är i grundskolan som man har skolplikt, men det är kanske just därför..? Eftersom jag har valt att gå det gymnasiet jag går på och läsa på den linjen som jag läser på så är det liksom min skyldighet att vara bra, annars är jag typ bara där i onödan.. Det är ju inte direkt någon som tvingar mig? Förutom jag själv.. Och jag är en ganska hård pushare, som inte accepterar ett nej men inte heller ett dåligt betyg.
 
 
Min mamma sade en del smarta saker. Hennes åsikt är att antingen går jag i skolan och får bra betyg och sköter det och är villig att lägga ner tid på det, eller så skiter jag i det och börjar nästa år eller något..
Men jag tycker att det beslutet känns så stort. Hela min livssituation är helt fucked up atm så jag känner att jag egentligen bara vill fortsätta som jag gör, dvs. att jag får C/D i betyg på proven och försöker att inte stressa upp mig, men samtidigt så mår jag ju dåligt av att jag inte tycker att ett C eller ett D är bra, för det är det ju inte! B och A är bra betyg.. Så när jag får ett C tycker jag att jag själv är dålig och det känns ju inte bra, för då trycker jag ner mitt självförtroende lite till för varje prov jag gör.
 
 
Jag blir helt galen på detta.. Usch! Vill bara kasta undan hela skiten och fortsätta mitt liv utan skolan. Då kanske jag skulle orka gå ut och fika med kompisar eller bara gå ut överhuvudtaget utan att må dåligt. Just nu fejkar jag de flesta känslorna som jag visar för folk just nu.
 
 
Haha, bara så ni vet, så tänker jag att ingen egentligen läser min blogg så jag behöver inte låtsas vara värsta fina, perfekta flickan, utan jag kan skriva av mig här. Jobbigt om någon jag känner faktiskt läser, haha, men det löser sig.
 
Förutom denna jobbiga ångesten (tror att det är ångest, vet inte.. Men vi döper det till ångest, haha) som tagit sig igenom mitt lilla problemfria skal som jag nästan lyckats hålla mig i idag, så har min kväll varit okej! Jag och min bror skurade rent råttburen och nu har de fått flytta in i mitt rum igen, skönt. Så nu kommer jag inte vara så ensam på de sömnlösa nätterna mer.
 
GAMMAL BILD PÅ DEM
 
Ja, detta var ju en fin liten text. Och fina bilder, haha!

The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian

Nu sitter jag och ska läsa igen det som jag inte har blivit färdig med i skolan. Nu är det någon bok till engelskan (titel i rubriken). Den är väl ganska rolig och så antar jag, men det är tråkigt att läsa..
Sedan har jag några frågor att läsa igenom till Människans Språk, och sedan ska jag ut och rida förhoppningsvis. Min mamma har ett lite vildare temperament idag så vi får se om hon låter mig gå. Hon har nämligen fått för sig att jag ska städa, och det står inte med på mitt schema idag så vi får se hur det blir med det.
 
 
 
 
Jaa, lite efterblivna bilder på moi.. Emonaglar, emolugg och emoluva. Känner mig mycket positiv och livsälskande idag, hehe.

RSS 2.0